Bacalao á la Kristiansund

Min mor var från Kristiansund, Norge, och således åt vi mycket fisk. En av de generellt sett mindre traditionella rätterna var Bacalao. Lär ha kommit till Kristiansund från Spanien/Portugal med sjömän som kom för att hämta "klippfisk" till sina katolska hemland. Vid fastan skall det ju ätas fisk!

Bacalao, "norsk" maträtt med historiskt sett mindre norska ingredienser; tomat, oliver, chili, syltad paprika och olivolja. Men klippfisken är genuint norsk.

Nedan "klippfisk", dvs. saltad och torkad torsk eller kolja. Den saltade fisken och torkades förut ute på torkställningar. In till natten och vid regn. Min mor jobbade som ungdom några somrar på "klippfiskberget". Flugmängden var spektakulär, berättade hon. Numera torkas fisken inne i industriella torkanläggningar. Svår att få köpt i Finland. Stockmann tar in lite för julen för entusiaster som vill göra lutfisk "the old fashion way". Kostade 85 euro/kg vilket låter mycket men med tanke att 500 gram blir 2 kilo vid utblötning blir priset mera humant.

Här ca. ett halvt kg klippfisk (45 euro)

Fisken är hård som plåt och skall blötläggas. Beräkna ca 24 timmar för en filé som nedan. Jag gjorde det i rinnande kallt vatten. Jag blötlade bara i 18 timmar och lite till skulle inte ha skadat, tror jag.

På nätet finns det hur många recept som hellst. Jag valde ett av de enklare som jag modifierade. För två personer;

• En klippfiskfilé, blötlagd och skuren i bitar
• Ett par potatisar i ½ centimeters skivor
• Ett par lökar i ½ centimeters skivor
• En burk tomatkross
• Ett par tomater i ½ centimeters skivor (detta var inte med i receptet jag hittade)
• En burk stekt och syltad paprika (glasburk som inte är med på bilden)
• 10 st svarta oliver utan kärna
• Några vitlöksklyftor i bitar
• En chili i bitar
• 10 stycken svarta pepparkorn
• Ett lagerblad

Ingredienserna. Ölen fanns vid närmare inspektion av receptet inte med så Timotej drack den.

Ingredienserna lades lagervis i en lagom kastrull. Tomatkrossen hällde jag sedan på och skakade lite på kastrullen för att få den ner bland de andra ingredienserna. Till sist hällde jag på en deciliter olivolja (italiensk, inte norsk....).

Här härligheten innan olivoljan hälls på. Lite som James Bond; shaken, not stirred!

En timmes puttrande på spisen med lock på. Tills potatisen lagom mjuk. Vissa recept förespråkar upp till tre timmar men då kan ju potatisen bara vara mos men fisken förståss ännu mjukare. Mina norska släktningar har STARKT gjort mig uppmärksam på att att man INTE får röra om alls i grytan.

Här slutresultatet.

Vi hade lite gott lantbröd till vilket väl i Norge skulle anses oortodoxt, antagligen.

Från barnålder kom jag ihåg att det här var en ganska kryddstark maträtt. Min version var det nog inte, vilket var en överraskning. Kanske har jag vant mig med mera kryddad mat nuförtiden. Nästa gång sätter jag nog i lite mera chili, i en form eller annan.

Min norska onkel bjuder ibland sina vänner på Bacalao-afton. Då är det "dram og öl" som gäller, har jag förstått. Vi avnjöt med ett italienskt rödvin till. Det gick också bra.

Och gott var det. Egentligen en medelhavsrätt med lite norsk "twist".